Bouppteckning

När någon avlidit ska en bouppteckning upprättas och registreras hos Skatteverket. Bouppteckningen är en handling som fastställer dödsbodelägarkretsen och sammanfattar dödsboets ekonomiska ställning. I bouppteckningen görs ingen fördelning av arvet men det är den handling som i nästa steg ligger till grund för bodelning och arvskifte. Bouppteckningen fungerar som en legitimationshandling vilken visar vilka personer som ska vara representerade vid exempelvis avslut av konton eller försäljning av fastighet. Regelverket kring bouppteckningar är omfattande och flertalet rättsområden kan komma att beröras.

I vissa fall är dödsbodelägarkretsen till en början inte känd och en släktutredning kan bli aktuell. När det är klarlagt vilka som tillhör dödsbodelägarkretsen kallas alla till en bouppteckningsförrättning, som ska hållas inom 3 månader från dödsdagen. Även eventuella efterarvingar ska vara kallade till mötet. Efterarvingar kan exempelvis vara gemensamma barn eller syskon till den avlidne. Finns en tidigare avliden maka eller make ska dennes bouppteckning tas fram och bifogas vid registreringen. Fanns det efterarvingar vid den först avlidnes död ska även de kallas till bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen ska undertecknas av två förrättningsmän med god juridisk kunskap som inte får vara dödsbodelägare eller företrädare för en dödsbodelägare. Våra jurister har stor erfarenhet av familjerätt och hjälper er med alla steg på vägen till en registrerad bouppteckning.